AA STUDIER


Vad hände?


Skrivarvänlig version


Vad hände med den underbara AA-gruppen, som fanns för 20, 30 eller 40 år sedan? Det brukade komma 50, 75, 100 eller fler på varje möte. Det är historia idag, borta! Fler och fler grupper lägger ner varje dag. Vad hände?


Vi hör en massa idéer, åsikter och ursäkter till vad som hände, men saker och ting blir inte bättre. De fortsätter att bli värre. Vad är det som händer?


Bill W. skrev: “Under åren som ligger framför oss kommer vi naturligtvis att göra misstag. Erfarenheten har visat oss att vi inte behöver vara rädda för det, förutsatt att vi alltid förblir villiga att erkänna våra fel och rätta till dem omedelbart. Vår tillväxt som individer är beroende av den hälsosamma process som består i att lära av misstag. På samma sätt kommer också vår gemenskap att växa. Låt oss komma ihåg att ett samhälle av män och kvinnor som inte enkelt kan rätta till sina egna fel helt säker kommer att stagnera om inte rent av falla sönder. Sådant är det universella straffet för att inte växa. På samma sätt som varje medlem inom AA ständigt måste göra sin moraliska självrannsakan och handla utifrån den måste också hela vår gemenskap göra om vi skall överleva och kunna tjäna på bästa sätt.” (AA Blir Myndigt, sidan 241)


Med så få som finner varaktig nykterhet och med det fortsatta upphörandet av AA-grupper, är det uppenbart att vi inte har förblivit villiga att erkänna våra fel och rätta till dem omedelbart.


För mig verkar det att delegaten från Nordöstra Ohio området, Bob Bacon, identifierade våra misstag och fel när han talade inför en grupp av AA människor 1976. Det väsentliga han talar om är att vi inte längre visar nykomling att vi har en lösning på alkoholismen. Vi berättar inte för dem om Stora Boken och hur viktig den boken är för vår varaktiga nykterhet. Vi berättar inte för dem om våra Traditioner och hur viktiga dem är för de enskilda grupperna och för Anonyma Alkoholister som helhet. Istället använder vi vår mötestid till fyllehistorier, att diskutera våra problem, idéer och åsikter eller “min dag” eller “mitt sätt”.


Efter att ha varit med några år och reflekterat på vad Bob Bacon hade att säga, verkat det som att vi har tillåtit nykomlingarna övertyga gamlingarna att de hade en bättre idé. De hade precis tillbringat 30 dagar eller mer på ett behandlingshem där de hade blivit inpräntade om deras behov av att prata om deras problem i gruppterapi sessioner. De hade blivit tillsagda att det inte spelade någon roll vad deras verkliga problem var, AA hade det ”bästa programmet”. De blev tillsagda att de skulle gå på ett AA-möte varje dag, de första 90 dagarna efter behandlingen. De blev tillsagda att inte ta några större beslut under deras första år av nykterhet. Och vad de blev tillsagda fortsätter om och om igen, det mesta som är tvärtemot Anonyma Alkoholisters Program!


Uppenbarligen lät det bra, det som de hade fått lära sig, för de AA-medlemmarna som var här när patienterna från behandlingshemmen började dyka upp på våra möten. Och många av AA-medlemmarna tyckte om idén med behandlingshemmen, därför att behandlingshemmet tillhandahåll ett ställe där de kunde släppa av en allvarlig alkoholmissbrukare, om han eller hon hade en försäkring. Det tog bort en del av obekvämligheterna som vi hade varit besvärade av innan, att behöva hälla apelsinjuice eller en skvätt alkohol i en darrande alkis för att hjälpa dem att avgiftas.


När AA var väldigt framgångsrika, så var folket som talade på mötena, tillfrisknade alkoholister. De lidande och obehandlade alkoholisterna lyssnade. Efter att ha hört vad som krävs för att tillfriskna, var nykomlingen ställd inför ett beslut, “Ska du göra Stegen och tillfriskna eller ska du gå tillbaka ut och avsluta det hela?”. Om de sa att de var “villiga att gå hur långt som helst”, så blev de tilldelade en sponsor, Stora Boken och påbörjade tillfrisknandeprocessen genom att ta stegen och erfara löftena som resulterades från handlingsplanen. Denna process höll nykomlingen involverad i att arbeta med andra och fortsatte tillväxten av vår Gemenskap. Vår tillväxttakt var ungefär 7% och antalet nyktra medlemmar i Anonyma Alkoholister dubblades vart tionde år.


Med den snabba tillväxten av behandlingshemmen, accepterandet av vår framgång med alkoholister av rättsväsendet och stödet av läkare, psykiatriker, psykologer, etc. alla sorters människor strömmade in i AA i en takt som vi aldrig någonsin hade kunnat drömma om. Nästan utan att förstå vad som hände, började våra möten förändras från att vara fokuserade på tillfrisknandet från alkoholism till att bli “diskussions- eller deltagar-” mötestyper som inbjöd alla att tala om vad som helst som de kände för. Möten utvecklades från ett program för andlig utveckling till gruppterapi mötestyp, där vi hörde mer och mer om “våra problem” och mindre och mindre om Programmet för tillfrisknande i Stora Boken och bevarandet av vår Gemenskap genom att hålla fast vid våra Traditioner.


Vad har resultat blivit av allt detta? Aldrig har vi haft så många som har kommit till oss för hjälp. Men aldrig har vi haft en sådan långsam tillväxttakt, som nu har börjat att minska. För första gången i vår historia, förlorar Anonyma Alkoholister medlemmar fortare än de som kommer in och vår framgångsprocent är otroligt låg. (Statistik från Kretsar i några större städer indikerar att mindre än 5% av de som uttrycker en önskan att sluta dricka är framgångsrika i mer än 5 år, som är långt ifrån de 75% som Bill W. rapporterade i Förordet till Andra Upplagan). Förändringen av innehållet på våra möten visar sig att vara dödsfällor för nykomlingen och i sin tur, dödsfällor för grupperna som förlitar sig på “diskussions- eller deltagar-” typ av möten.


Varför är det så? Svaret är enkelt. När möten var öppna så att obehandlade alkoholister och icke-alkoholister fick möjligheten att uttrycka deras idéer, deras åsikter, lufta deras problem och berätta hur de blivit tillsagda att göra så, därifrån de kom, blev den förvirrade nykomlingen mer förvirrad av de olika informationerna som presenterades. Mer och mer blev de uppmuntrade att “bara gå på möten och inte dricka” eller ännu värre ”gå på 90 möten på 90 dagar”. Nykomlingen blev inte längre tillsagd att göra stegen eller att gå ut och avsluta det hela. Faktum är att de ofta blir tillsagda att “rusa inte in i att göra Stegen. Ta det lugnt.” Alkoholisterna som deltog i skrivandet av Stora Boken väntade inte. De gjorde Stegen de första få dagarna efter deras sista drink.


Tack och lov så finns det de i vår Gemenskap som Joe & Charlie, Wally etc., som har insett problemet och börjat göra något åt saken. De styr fokus tillbaka till Stora Boken. Det har alltid funnits några få grupper som inte har gett efter för gruppterapitrenden. De höll fast till deras engagemang att försöka föra ett enkelt budskap till den lidande alkoholisten. Det är att säga till nykomlingen att “När vi, som ett resultat av dessa steg haft ett andligt uppvaknande och om du vill tillfriskna, ser vi till att du får en sponsor som har tillfrisknat och som kommer att leda dig längs vägen som de första etthundra lagt fram för oss”. Tillfrisknade alkoholister har börjat starta grupper som har ett enda syfte och informerar nykomlingen att innan de har gjort stegen och tillfrisknat, får de inte tillåtelse att säga någonting på mötena. De får lyssna till tillfrisknade alkoholister, de kommer att göra stegen, de kommer att tillfriskna och sedan kommer de att försöka föra deras erfarenhet och kunskap vidare till de som söker den hjälp som vi har att erbjuda i Anonyma Alkoholister. När den här rörelsen sprids, som den har börjat göra, så kommer Anonyma Alkoholister att återigen bli mycket framgångsrika i att göra det som Gud ämnade för oss att göra och det är att hjälpa den lidande alkoholisten att tillfriskna, om han beslutat sig för att han vill ha vad vi har och är villig att gå hur långt som helst för att tillfriskna, att göra och applicera våra Tolv Steg till våra liv och försvara vår gemenskap genom att hedra våra Tolv Traditioner.


Det finns en benägenhet att vilja lägga skulden för vår besvärliga situation på behandlingshemmen och de professionella. De gör vad de gör och det har ingenting med att göra vad vi i Anonyma Alkoholister gör. Det är deras angelägenhet. Det är inte där vi ska lägga skulden och det är också i strid med vår Tionde Tradition. Det verkliga problemet är att medlemmarna i Anonyma Alkoholister, som var här när “patienterna” började komma till vår Gemenskap, inte hjälpte “patienterna” att förstå att vårt Program har varit fast etablerat sedan april 1939. Och att riktlinjerna för bevarandet och tillväxten av vår Gemenskap blev antaget 1950. Att de måste göra sig av med de nya “gamla idéerna” och börja praktisera Anonyma Alkoholisters Tolv Stegs Program, som de hade blivit givna till oss. Att innan de hade gjort Stegen och tillfrisknat, hade de ingenting att säga som behövdes höras, förutom för deras sponsor. Men det hände inte. Tvärtemot så misslyckades gamlingarna med sitt ansvar till nykomlingen att påminna dem om en livsviktig sanning, “Sällan har vi sett en människa misslyckas som utan förbehåll har följt vår väg. De som inte tillfrisknar är de som inte helhjärtat kan eller vill följa detta enkla program”. Vi har tillåtit obehandlade alkoholister och icke-alkoholister att sitta på våra möten och lägga fram sina problem, idéer och åsikter. Vi har gått från ”Sällan har vi sett en människa misslyckas” till ”Sällan ser vi en människa tillfriskna”.


Så, här är vi nu. Vi har haft 30 år av otrolig framgång genom att följa anvisningarna i Stora Boken. Vi har haft 30 år av nedslående misslyckanden genom viljan att lyssna till alla. Nu har vi något att jämföra med.


Vi vet nu vad problemet är och vi vet vad lösningen är. Olyckligtvis har vi inte omedelbart rättat till felen och misstagen, som har skapats av vad som verkar vara stora doser av apati och självgodhet. Problemet vi försöker leva med dödar alkoholister i onödan. Lösningen? Kraften större än oss själva, som vi finner genom våra Tolv Steg lovar tillfrisknande för de som är villiga att följa de tydliga anvisningarna i Stora Boken.


Vill du vara en del av problemet eller en del av lösningen? Enkelt, men inte lätt. Det hade ett pris.


Vi tillfrisknar genom Stegen vi gör, inte mötena vi går på!!!